Förgkodning

Det är viktigt att hålla materialen separerade vid återvinning, framförallt när det kommer till glasyrer. Därför har vi färgkodat redskap som används i de olika momenten. Arbetar vi med glasyr är verktyg, hinkar och wettexdukar röda, för gips är de vita, för lera är de gröna och för annat, till exempel dammtorkning och disk, är de blå.

tillverkning av gipsformar

Innan gipsen är färdigbränd har den som störst påverkan på den yttre miljön. Därför gjuter vi inte våra gipsformar i närheten av diskhon, utan avskilt. När formarna är färdigbrända, torra och skrapade, lägger vi överskottsgipset i ett separat gipsåtervinningskärl. Det sitter även lös ickebränt gips kvar på verktygen och som direkt efter gjutning, borstas av i en vattenhink. När gipsresterna har legat i hinken och bränts klart, fångar vi med hjälpa av ett finmaskigt nät upp resterna som töms i gipsåtervinningskärlet. Gipsresterna transporteras slutligen till återvinningsstationen för rätt sortering/hantering.

Som en extra säkerhetsåtgärd har vi byggt en 3-kammars gipsavskiljare som gör att den lilla mängd gips (och även sköljrester av lera) sedimenteras på botten av den första kammaren.

Bearbetning av lerspill

Vi återvinner/återfuktar det mesta av spilleran, antingen för att göra nytt kakel eller engober. Beroende på om vi kavlar eller handslår kaklet blir det på varje 10kg’s förpackning lera 1-2 kg (10-20%) spill. Detta skulle, vid full produktion, motsvara en vikt på ca 3 ton lera per år.
Det tar tid att arbeta upp den fuktade leran, men leder till att vi varje år kan spara in på ett par lastbilsleveranser med lera.

glasering

Lerglasyrer består till en liten del av oxider som inte ska komma ut i avloppet. Därför har vi byggt upp ett nästan slutet system, för att hantera glasyrrester. Vi glaserar över större glasyrhinkar, låser diskhon och fäster en plastmatta över avrinnningshålet. Det gör att det lilla spill, som ändå hamnar i diskhon stannar där och lätt kan torkas upp med en röd wettexduk. Denna både sköljs och vrids ur i en separat balja där vi även tvättar de använda glasyrredskapen.
När glaseringen är klar och alla glasyrrester samlats i baljan töms den i den första tunnan av ett 3-tunnorssystem. I tunna 1 sedimenteras glasyresterna ganska snabbt och ytan består då till största del av vatten.

Detta ytvatten förs över till tunna 2 där samma sedimenteringsprocess sker men där det nu inte finns mycket glasyrester kvar som sedimenteras. Slutligen förs ytvattnet i tunna 2 över till tunna 3 där det finns minimalt med glasyrrester. När vattnet stått någon dag i tunna 3­ och ytvattnet är klart, öser vi över det till en hink och häller ut det i diskhon.
När sedimentetlagret i tunna 1 blivit så tjockt att det skall tömmas så samlar vi upp bottenslammet i ett separat plastkärl som försluts och sedan transporteras till återvinningsstationen för korrekt återvinning/hantering.